Gårdagens pass blev ingen succé och jag vill välja att glömma hela denna veckas träning. Inte riktigt 100% i kroppen är konkulsionen. Men som med alla typer av motstånd kommer vändningar. Nu stundar en lugn vecka i underbara Cannes, morgonlöpning, shopping, god mat i mängder samt vin utöver det vanliga. När jag sedan är hemma igen är jag relativt övertygad om att jag kommer vara tillbaka med god känsla.

Planen framåt blir således att efter nästa vecka trappa upp med intervallpass, mestadels längre intervaller och backe. Samt även kvalitativa långpass, på minst 30 km, borde få till 2-3 innan maran, då blir jag nöjd.

Här spenderas nästa vecka:

Just nu är löpningen tung, uppstarten efter förkylningar är ibland knepig.

Hittills har jag den här veckan kört lugnt för att inte stressa igång. 5km i onsdags, dubbelpass igår, 5+10.

Idag står det långpass på schemat och jag är mäktigt omotiverad. I tillägg har jag märklig träningsvärk i vaderna. Har precis avnjutit en frukost och sitter nu surplandes på en stor kaffe, känslan är att, går det så går det annars struntar jag i det.

Löpning för mig ska vara kul men ibland är det de omotiverade passen som stärker mest.

Gjorde precis en avstämning av min träning hittills 2013.

Är gravt missnöjd med att inte ligga på målet 50 km per vecka. Är dock imponerad över att mindre träning än f.g år har resulterat i bättre löpkänsla och framförallt betydligt högre hastighet.

Statistik per månad (2013)
Januari: 141.14 km index 54,5%
Februari: 183.33 km index 83,15%
Mars: 142.74 km index 172,8%
April: 116.08 km (Mål: 200 km) index 90,2%
Totalt: 667,21 km (Snitt: 16,68 km/månad) index 85,1%

Som sagt, efter målet men känner mig mer och mer bekväm i 5-fart, kan kuta på i 4:45-fart lite längre sträckor och känner att jag vid skarpt läge skulle kunna ta iallafall 42 min på distans 10 km och sub100 på halvmaran. Min eftersträvan är att få 4:30 att kännas som 85% av max för att utan vägg-risk kunna springa maran på 3:30. Tiden får utvisa, men en sak är säker, känslan är på topp!

Idag är det SpringCross, terrängloppet jag aldrig haft tid att springa då jag alltid varit bokad på annat. Men idag skulle jag springa, iallafall när jag för en vecka sedan bestämde mig. Att få forcera 18km terräng och därtill lägga en lugn 10km nedjogg hade passat ypperligt i mitt schema just nu. Men så kom ju den där förkylningen, och den har jag respekt för, rejält med respekt. Minsta lilla grönt snor eller halsont utesluter löpning, hjärtmuskelinflammation är inget som står på önskelistan. Får snällt se mina Twitter-vänner prestera. Stort lycka till alla ni som kutar.

Tror någonstans att min förkylning (inne på dag 5 nu) är på väg att släppa. Inte ont i halsen idag och snoret verkar inte ta vägen upp i bihålorna. Hoppas på löpning på tisdag. Då blir det gasen i botten och upptrappning inför Asics Stockholm Marathon, mitt första lopp för året.

Vinka om du ser mig i löpspåret, ett hej höjer löpkänslan!

Som det brukar sägas, man ska sluta på topp! Inte riktigt vad jag ville när jag i tisdags vaknade med rispig och svidande hals. Måndagen, min femte träningsdag i rad bjöd på en riktig ”runners high”. Vinterns grundträning borde ju någon gång kicka in en positiv fartökningskänsla. Det var exakt vad som skedde. 14km @ 4:44/km.

Snörade på mina Asics Gel Nimbus som jag brukar för medel- och långdistans. Kände omedelbart att steget var lätt och att armar och ben arbetade i symbios, fin känsla det där.

Tog sikte på att runda Kaknäs, ny favoritrunda btw, då får jag möjlighet att korsa Gärdesdelen som ligger på Stockholm M-banan, det blåser alltid där, bra för den mentala träningen och vi människor är ju vanedjur, eller hur?

Rakt igenom hela passet kände jag 150% löpglädje och är väldigt glad och stolt över den träning jag hittills stapplat igenom under vintern. Nu är jag här, redo att skörda km:s i bra hastighet.

Passet per km:
1: 5:05
2: 5:13
3: 4:53
4: 4:44
5: 4:51
6: 4:38
7: 4:36
8: 4:45
9: 4:46
10: 4:24
11: 4:52
12: 4:35
13: 4:24
14: 4:17

Normalt sett ger jag mig inte på intervaller efter en långpassdag. Men kroppen kändes pigg och jag ville testa och utesluta att gårdagens dålig känsla i andningen inte var här för att stanna.

Tack vare beslut om intervall fick jag även möjligheten att testa mina nya stridsspetsar, Asics Sky Speed (recension kommer senare när fler mil genomförts).

Startade kroppen med en uppvärmning på 3,5 km, fick bromsa för att inte kuta för fort. Det är viktigt för mig att ta det lugnt innan själva explosionsmomentet, snittade ca 5:15/km.

Äntligen framme vid backen, en backe som är ca 200m lång och för att minimera skaderisken så siktade jag på 4:30. Jag har bestämt för att skapa kvalitet i min träning, därför är steget och hållningen en viktig del för mig. Jag tror att om jag kan träna in en ekonomisk löpning så kommer jag givetvis längre i min ultrasatsning, men också snabbre fram på de korta distanserna.
FÖrsta intervallen, rejält kontrollerad, ca 4:10. Och så fortsatte det, pendlade mellan 4-4:20 med riktigt god kontroll och känsla.

Nöjd och belåten och summerar veckan på följande sätt:
Mån: 6,5 km 4:59/km
Tis: Styrka hemma, rygg, mage + armhävningar
Ons: 5,3 km 5:03/km
Tor: 9 km 4:58/km
Fre: Vila
Lör: 22,5 km 5:33/km
Sön: 9 km 5:44/km – Intervaller flack backe x8, ca. 4-4:20/km
Totalt: 52,3 km

Ställde kl tidigt för att möta upp en kollega vid Stadshuset, planen: Lugnt långpass.

Vi stapplade igång och ställde in siktet mot Djurgården för att runda Waldermars lilla hus. Otroligt bra känsla i kroppen. Social löpning är banne mig det trevligaste som finns. Tack för sällskapet Mattias!
Jag siktade på 30 men fick nöja mig med 22,5 idag. Försökte dock lösa det hela med en paus innehållande banan och cola men räckte bara några km till. Lite rått och jäkligt och aningens tung andning. Trodde jag var van vid kyla men idag var det en annorlunda känsla.

Efter en förkylning ska man alltid komma ihåg att det tar tid och att det aldrig går att träna ikapp. Det är enkelt i tanken men svårare i praktiken. Dag 1-3 är alltid tuffa, motivationen tryter och löpsteget känns tungt och flaxigt. Men, som så ofta, dag 4, det börjar släppa, glädjen återkommer och fler och fler saker börjar fungera.

Igår vände det för mig, och tack vare det var humöret på topp när jag idag tog mig ut på en kvällsrunda. Fartlek skulle det bli, om kroppen ville förstås. Det som fungerar bäst för mig är att ställa in siktet på någon annan löpare längre fram, och ge sig fan på att springa om, med fördel väldigt snyggt och ståtligt, skadar liksom inte

Summerar 6,5 lätta km:s i snitt 4:59-fart.

I backspegeln:
Tor: 5 km – Snabbdistans 4:47
Fre: 6,3 km – Lugna pistoler
Lör: 18 km – Lugnt och städat
Sön: 21,1 km – 5:30-fart, spa-löpning, så skönt som möjligt.

Nu blir det ofrivillig löpvila i två dagar (om jag inte smyger in morgonpass), detta då det står middagar på schemat.

Ses i spåret, kanske flåsandes i din nacke

Förvisso vann jag på triss igår, hela 30 kr men nu är det ju så att den här bloggen mest handlar om löpning. Liknelserna med en trisslott är dock ibland lika. Ibland känns löpningen tung och jävlig, som igår när jag fick slita för att överleva 18k, men så händer det plötsligt.
Jag hade inte den minsta ambition att springa idag. Skulle sova ut, äta långfrukost, läsa en tidning, ja, mysa helt enkelt. Men så mitt under frukosten, när snön vräkte ned som värst, fick jag ett starkt sug, ville ut och trampa, bara springa bekvämt, utan måsten. So I did! Vintern verkar ha gjort mig till ett snömonster, kan jag hoppas på snö 1 juni? Verkar vara min starkaste motivator.

Vädret vände och solen tittade fram. Tog Norr Mälarstrand, vidare över Kungsträdgården, förbi Grand, ut på Strandvägen, bort mot Sjöhistoriska, korsade Gärdet förbi Kaknäs, Valhallavägen och en halv Holmen runt. Kom fram till Rålis och tog ett ärevarv, stannade klockan på 21,1k med en snittfart på 5:30 och tiden 1:56:08. Riktigt nöjd i och med att jag bara sprang på känsla, d.v.s så skönt och bekvämt jag bara kunde, kan nästan kalla det spa-löpning .

Nu hägrar en lång dusch följt av entrecote-lunch, fint ska det vara!

Holmenhälsningar
Andreas