Lindrigt uttryckt! Jag har åkt på, kanske den värsta förkylningen jag haft på länge. Femte dagen idag med halsont. Det tillsammans med att jag inte kan tänka på annat än löpning, dålig kombo! Min sommar har varit i det närmaste optimal sett till hur löpningen har gått. Startade med att varva distans, snabbdistans och intervaller på ett mycket bra sätt, började så sakteliga att känna att nu, nu kommer farten. Väl hemma från Mallorca, som i sig bjöd på sex lugna morgonjoggar och ett eftermiddagspass fick jag till ett pass på 13 km, ett helt underbart pass, i regn och sol, längs delar av Stockholm Marathonsträckan. Kort därefter brakade förkylningen loss, ofrivillig vila, bra eller dåligt, spelar ingen roll, läget är som det är, gäller bara att bryta ihop och komma igen.

Dock som alltid, i situationer som denna får jag tid och energi att tänka ut hur kommande del av säsongen bör se ut.

Följande ristas nu in i sten:
- Jag SKA springa 10 km fort, under 42 minuter.
- Jag SKA springa 5 km under 20 minuter.
- Jag SKA slå distansrekord, d.v.s längre än marathondistans, helst spränga 5-milsgränsen.

Och som en tips till mig själv, när jag väl är på benen igen, lugn start, minst tre pass i hyperlugnt tempo, vänja in kroppen för att sedan explodera ut i farthysteri!

Mot friska tider och känslan av att nya nivåer är uppnådda.